Svenska ASSITEJ är nationellt center i internationella ASSITEJ som består av nästan 100 medlemsländer samt ett antal nätverk och organisationer världen över. Organisationen är en plattform för alla som arbetar med eller har intresse för scenkonst för barn och unga.

Svenska ASSITEJ verkar för att sprida kunskap om svensk scenkonst för barn och unga genom att arrangera utbyten, gästspel, festivaler, workshops och seminarier samt förmedla kontakter. Svenska ASSITEJ ger ökad kunskap om internationell scenkonst för barn och unga.

Svenska ASSITEJ är delägare i Bibu – den svenska scenkonstbiennalen för barn och unga och tillsammans med Scensverige arrangör av Swedstage.

Vi arbetar för ökat kvalitetsmedvetande och för att stärka intresset för och kunskapen om scenkonst för barn och unga bland arrangörer, massmedia, politiker och beslutsfattare. Vi driver samarbetsprojekt med internationella samarbetspartners från olika delar av världen.

Våra medlemmar utgörs av teater- och dansgrupper, organisationer och institutioner, recensenter och kulturskribenter, kultursekreterare, amatörteatrar, arrangörer och föreningar liksom skådespelare, dansare, regissörer, scenografer och dramatiker.

Har du förslag på samarbets- eller utbytesprojekt - hör av dig till oss. Vi samarbetar med kollegor och utövare både hemma och utomlands. Bli medlem i Svenska ASSITEJ och bli en del av ett nationellt och internationellt nätverk!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

SENASTE NYTT

THE CULTURAL POLITICS (STILL) LETS THE CHILDREN DOWN - THIS YEAR ASSITEJ SWEDEN IS FOCUSING OUR WORK TO MAKE CHANGES TO (FINALLY) SECURE CHILDREN AND YOUTH´S RIGHT TO PERFORMING ARTS IN SCHOOL.

The Swedish national cultural policy goals are very clear: The national Cultural Policy should ”promote the possibility of cultural experiences for all” and ”especially pay attention to children and young people’s right to culture”. These goals are in line with the school curriculums set up by the Ministry of Education and in line with the UN Convention on the Rights of the Child.  

We know, however, that when it comes to children and youth, from preschool to high school, the goals of experiencing professional performing arts are not fulfilled. The inequality between students is in fact big. Some students get several performing arts experiences per year, while some, according to our members, go through their whole school time without ever experiencing a performance. This is unacceptable.

 

Our work 

Since official statistics measuring children and youth’s experience of performing arts does not exist in Sweden, we last year decided to make our own investigation calling 30 randomly chosen municipalities in Sweden about their means of supporting performing arts in schools. We found out that our apprehension was confirmed; the set-up is greatly different and the access to performing arts depends on in which municipality the children live in.

During the spring of 2021 we met with the Parliament’s Committee on Cultural Affairs and the regional consultants of Riksteatern to discuss our experiences and to find answers for future actions. In the coming months we are again meeting with our members to discuss the matter, we will meet with the consultants of Regionsamverkan Syd, The Swedish Association of Local Authorities and Region´s Committee for Culture and Leisure and the Minister for Culture and Democracy.  

 

We have formulated three demands or claims to put forward to national and regional politicians

1. Introduce a model for finance and collaboration within the field of performing arts.

One of the obstacles for children and youth to experience performing arts in school is that the (21) regions need to contact every municipality individually and be agreed on finances and administration. The municipalities are the ones mainly responsible for the administration and finances for receiving professional performing art productions to their schools. Still, it’s not the lack of money that makes it difficult for the schools and municipalities to ensure children and youth’s right to performing arts, but the logistic challenges. We suggest a national model for financing and administration, where the departments for culture and education work together to guarantee the goals. The model shall make it economically attractive and administratively easy for regions, municipalities, and schools.

2. Let experts make the selection of subsidized performing arts 

The institutions and groups receiving public contributions to produce performing arts is tested and evaluated by professional experts within the field. This kind of quality examination is missing when it comes to distribution. We suggest a new national model for subsidies, to guarantee artistic quality and lighten some of the burden of administration and costs for the producers. ”Den kulturelle skolesekken” and ”Scenkunstbruket” in Norway are good examples of systems where the cultural goals are achieved.

3. Keep continuous statistics analyzing the achievement of the cultural goals for performing arts

Today there is no statistics or forms of evaluating whether the cultural goals regarding performing arts in school is fulfilled. A continuous evaluation would make further analyzing possible, regarding how and to what extent the goals are achieved in different regions, municipalities, and schools. We suggest the task and responsibility should be given the Swedish National Arts Council to gather statistics to analyze how the infrastructure for performing arts for children and youth could be developed further.

 

Except for achieving the cultural goals here in Sweden, we would be happy to inspire others for making this kind of work within in their field. Please, get in contact with us if you are interested in knowing more: info@assitej.se

 

Niclas Malmcrona, director
Linnea Lidberg, project manager

17/09/2021

NYHETSBREV september 2021

KULTURPOLITIKEN SVIKER BARNEN

- SÅ HÄR VILL VI TRYGGA BARN OCH UNGAS RÄTT TILL SCENKONST I SKOLAN

Alla barn och unga har rätt till kultur. Genom barnkonventionen ska Sverige respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Regering och riksdag har högt satta kulturpolitiska mål, men trots detta är det ett stort antal barn i Sverige som sällan eller aldrig under sin skolgång får ta del av professionell scenkonst. Det råder också en stor ojämlikhet bland barn och unga runt om i landet - en del får ta del av upplevelser flera gånger per läsår medan andra inte en enda under hela sin skolgång. Generellt vet vi att ju högre upp i åldrarna vi desto mer sällan får eleverna uppleva scenkonst. Detta gäller inte minst gymnasiet. Dessutom står friskolorna ofta utanför de strukturer som finns. Det saknas övergripande nationella undersökningar och jämförelser inom området, vilket försvårar arbetet med att uppnå alla barns rättighet till scenkonst.

Vi vill att Sverige ska uppnå de kulturpolitiska målen. Därför har ASSITEJ tagit fram tre förslag på politiska åtgärder för att trygga alla barn och ungas rätt till kulturupplevelser inom scenkonstområdet.

Vi föreslår att ansvariga politiker:

1. Inför en nationell modell för finansiering och samverkan inom scenkonstområdet.
Trots statens ambitiösa mål och medel in i kultursamverkansmodellen så får inte alla barn ta del av professionell scenkonst under sin skolgång. En av orsakerna till hinder är att regionerna måste komma överens med varje enskild kommun. Det är kommunerna som har det yttersta administrativa och ekonomiska ansvaret, men ändå är det inte bara brist på pengar som gör det svårt för skolorna att säkerställa att eleverna får scenkonstupplevelser. Läroplaner, pressade scheman, personalbrist och lokalfrågor utgör också hinder. 

Därför föreslår vi att det ska införas en ny statlig modell för finansiering och administration där departementen för kultur och utbildning samverkar, så att alla barn garanteras scenkonst kontinuerligt under hela sin skoltid. Modellen ska göra det ekonomiskt attraktivt och administrativt enkelt för regioner, kommuner och skolor.

2. Låt urval av subventionerad scenkonst göras av sakkunniga
De institutioner och grupper som får offentliga bidrag att producera scenkonst prövas och utvärderas alltid av experter inom scenkonstområdet. Men inom distributionsledet saknas den expertisen. Det gör att scenkonstaktörerna behöver ägna tid och pengar åt marknadsföring samtidigt som kommuner och skolor som i sin tur bombarderas av post, mail och telefonsamtal. Konsekvensen blir en onödig administration och en utarmning av den konstnärliga kvaliteten.

För att säkra en höjd kvalitet, en konstnärlig överblick, en bättre infrastruktur, fler föreställningar som når publiken samtidigt som administration och kostnader sänks föreslår vi att ett statligt subventionssystem inrättas där konstnärligt kvalitativa scenkonstföreställningarna väljs ut av ett nationellt urvalsråd. I det konstnärliga rådet ingår scenkonstnärer, forskare och representanter från mottagarledet (regionala konsulenter och skolans värld).

3. För kontinuerlig statistik som beskriver och analyserar måluppfyllelsen av scenkonst
Idag finns det ingen enhetlig utvärderingsform och statistik som analyserar måluppfyllelsen av de kulturpolitiska målen avseende scenkonst i skolan. Därför är det svårt att veta vilka modeller som är effektiva och fungerar och vad som behöver utvecklas. Med en kontinuerlig kartläggning skulle vi kunna analysera i vilken grad och hur målen nås i olika regioner, kommuner och skolor för att på sikt säkerställa alla barn och ungdomars rätt till kultur.

Därför föreslår vi att Kulturrådet får som ansvar att kontinuerlig samla statistik och analysera hur infrastrukturen för scenkonst kan utvecklas.

02/06/2021

NÄSTA STYRELSEMÖTE

Nästa styrelsemöte med Svenska ASSITEJs styrelse äger rum den 11 oktober kl 16:30. Mötet är digitalt.

13/09/2021