Svenska ASSITEJ är nationellt center i internationella ASSITEJ som består av nästan 100 medlemsländer samt ett antal nätverk och organisationer världen över. Organisationen är en plattform för alla som arbetar med eller har intresse för scenkonst för barn och unga.

Svenska ASSITEJ verkar för att sprida kunskap om svensk scenkonst för barn och unga genom att arrangera utbyten, gästspel, festivaler, workshops och seminarier samt förmedla kontakter. Svenska ASSITEJ ger ökad kunskap om internationell scenkonst för barn och unga.

Svenska ASSITEJ är delägare i Bibu – den svenska scenkonstbiennalen för barn och unga och tillsammans med Scensverige arrangör av Swedstage.

Vi arbetar för ökat kvalitetsmedvetande och för att stärka intresset för och kunskapen om scenkonst för barn och unga bland arrangörer, massmedia, politiker och beslutsfattare. Vi driver samarbetsprojekt med internationella samarbetspartners från olika delar av världen.

Våra medlemmar utgörs av teater- och dansgrupper, organisationer och institutioner, recensenter och kulturskribenter, kultursekreterare, amatörteatrar, arrangörer och föreningar liksom skådespelare, dansare, regissörer, scenografer och dramatiker.

Har du förslag på samarbets- eller utbytesprojekt - hör av dig till oss. Vi samarbetar med kollegor och utövare både hemma och utomlands. Bli medlem i Svenska ASSITEJ och bli en del av ett nationellt och internationellt nätverk!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

SENASTE NYTT

 

SWEDSTAGE ONLINE AT SWEDSTAGE.SE

Welcome! We’re thrilled that you will take part in Swedstage online.

Of course we all wish that we could have met you on site, given us a chance to show you Stockholm, introduce you to the artists and let you experience all of the wonderful performances in person.

But let’s take a raincheck on that! The most important thing right now is that you are safe, and that you still get to be a part of Swedstage, but now online – from your place of choice.

In this edition of Swedstage you will be able to watch and listen to an interview with the selected artists, a conversation about freedom of speech and democracy, and also take part in a webinar with Srirak Plipat, Executive director of Freemuse. You will of course be able to ask questions.

To take part: www.swedstage.se

We hope you’ll enjoy Swedstage online 2020!

09/11/2020

KULTURPOLITIKEN SVIKER BARNEN

- SÅ HÄR VILL VI TRYGGA BARN OCH UNGAS RÄTT TIL SCENKONST I SKOLAN

Alla barn och unga har rätt till kultur. Genom barnkonventionen ska Sverige respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Regering och riksdag har högt satta kulturpolitiska mål som ska ”särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur”. Trots detta är det ett stort antal barn i Sverige som sällan eller aldrig under sin skolgång får ta del av professionell scenkonst.

Det råder också en stor ojämlikhet bland barn och unga runt om i landet. Generellt vet vi att ju högre upp i åldrarna vi går desto mer sällan får eleverna uppleva scenkonst. Detta gäller inte minst gymnasiet. Dessutom står friskolorna ofta utanför de strukturer som finns.

Det saknas övergripande nationella undersökningar och jämförelser inom området, vilket försvårar arbetet med att uppnå alla barns rättighet till scenkonst.

I avsaknad på statistik har Svenska ASSITEJ gjort en rundringning till 30 kommuner runt om i landet och frågat om deras budget för professionella scenkonstupplevelser för eleverna i skolan. Resultatet är nedslående. 10 av 30 kommuner svarar att de inte har någon budget till scenkonst (eller andra professionella kulturupplevelser i skolan).*

Staten, regionerna och kommunerna satsar mycket pengar på kulturen men den kommer inte alla barn och unga till del. Detta beror till viss del på resursbrist. Men den största orsaken anser vi vara kulturpolitikens brist på fungerande strukturer.

Genom Kultursamverkansmodellen ger staten medel till regionerna för att verkställa målen. Regionerna ska i sin tur komma överens med kommunerna om hur kulturen ska nå ut i skolorna, men kommunerna har självbestämmanderätt och gör sina egna prioriteringar. Detta leder till att varje region måste förhandla med alla kommunerna i respektive region om målsättningar, genomförande och finansiering. Det blir en svårlöst ekvation där varje kommun har sina prioriteringar och sin ekonomiska (ofta hårt prövade) situation att förhålla sig till. Idag är det enbart Sörmland som har ett system som garanterar alla barn scenkonstupplevelser i skolan varje år. Men den modellen skapades innan kultursamverkansmodellen genomfördes

Vi kan se en bristande samverkan mellan kulturdepartement och utbildningsdepartement. Kulturpolitiken subventionerar professionell kultur för barn och unga, men det finns ingen fungerande infrastruktur som säkerställer att den når eleverna i skolan. Sverige är täckt av ett lapptäcke med olika regionala och kommunala konstruktioner som försöker hantera ett system som inte fungerar i grunden.

Lyckligtvis finns det många kämpande eldsjälar som trots allt lyckas både samordna och få fram pengar. Men en kulturpolitik kan inte förlita sig på eldsjälar.

Vi vill att Sverige ska uppnå de kulturpolitiska målen. Därför har Svenska ASSITEJ tagit fram tre förslag på politiska åtgärder för att trygga alla barn och ungas rätt till kulturupplevelser inom scenkonstområdet:

1. Inför en nationell modell för finansiering och samverkan inom scenkonstområdet.
Vi förslår att det införs en ny statlig modell för finansiering och administration där departementen för kultur och utbildning samverkar, så att alla barn garanteras scenkonst kontinuerligt under hela sin skoltid. Modellen ska göra det ekonomiskt attraktivt och administrativt enkelt för regioner, kommuner och skolor. I Norge finns en effektiv och mycket väl fungerande modell som går ut på att stat och region tar ett stort administrativt och ekonomiskt ansvar. Där finns mycket att lära. Vi behöver inte uppfinna hjulet.

2. Låt urval av subventionerad scenkonst göras av experter
De institutioner och grupper som får offentliga bidrag att producera scenkonst prövas och utvärderas alltid av experter inom scenkonstområdet. Men inom distributionsledet saknas den expertisen. Det gör att scenkonstaktörerna behöver ägna tid och pengar åt marknadsföring samtidigt som kommuner och skolor i sin tur bombarderas av post, mail och telefonsamtal. Konsekvensen blir en onödig administration och en utarmning av den konstnärliga kvaliteten. Samtidigt finns det också en tendens att produktioner alltmer anpassas efter Skapande Skolas kriterier, med fokus på barns eget skapande. För att garantera en hög kvalitet samtidigt som administration och kostnader sänks föreslår vi att ett statligt subventionssystem inrättas där de konstnärligt mest kvalitativa scenkonstföreställningarna väljs ut av ett nationellt konstnärligt expertråd.

3. För kontinuerlig statistik som beskriver och analyserar måluppfyllelsen av scenkonst
Idag finns det ingen enhetlig utvärderingsform och statistik som analyserar måluppfyllelsen av de kulturpolitiska målen avseende scenkonst i skolan. Med en kontinuerlig kartläggning skulle vi kunna analysera i vilken grad och hur målen nås i olika regioner, kommuner och skolor för att på sikt säkerställa alla barn och ungdomars rätt till kultur. Därför föreslår vi att Kulturrådet får som ansvar att kontinuerlig samla statistik och analysera hur infrastrukturen för scenkonst kan utvecklas.

30/10/2020

PRIX D´ASSITEJ 2020 TILLDELAS

Stanislaw Brosowski

för sin långa gärning som pionjär, pedagog och inspiratör av den svenska mimkonsten. Genom sin gedigna kunskap och sin målmedvetenhet har Stanislaw sprängt gränser, utforskat och utvecklat mimkonsten. Med pedagogisk stringens har Stanislav under snart 50 år gett svensk mimkonst kropp samtidigt som han vattnat själar. Därigenom har han fått många scenkonstnärer att röra sig fritt över etablerade gränser och inte minst gjort avtryck inom dagens scenkonst för barn och unga.

Stanislaw Brosowski kom till Sverige från Polen 1969 och började undervisa på Teaterstudion i Stockholm. Han hade då arbetat i den statliga polska Pantomimteatern sedan 1956 som ensemblemedlem, senare som solist och under hela perioden undervisat i mim.

Efter ett par år i Sverige fick han frågan om att bli den nya mimutbildningens huvudlärare. De första åren var mimlinjen en del av Danshögskolan, flyttades senare till Teaterhögskolan och har under senare tid legat under Stockholms Konstnärliga Högskola. I slutet på 1960-talet inledde Stanislav Brosowski en bana som också skulle bli en gärning: att utbilda Sveriges mimskådespelare under mer än 40 år.

Stanislaws konstnärliga och pedagogiska arbete har präglats av en total koncentration, ett öga för detaljer, hårt hantverksarbete, integritet, respekt för studenternas eget arbete och med förhållningssättet att alltid sätta konsten i främsta rummet.

28/10/2020

NÄSTA STYRELSEMÖTE

Nästa styrelsemöte med Svenska ASSITEJs styrelse äger rum den 7 december kl 15:00 - 17:00. Mötet är ett videomöte.

 

19/10/2020